Ny rapport: priset för veterinärbesök har ökat rekordartat

På fem år har kostnaden för ett veterinärbesök för hund stigit med över 50 procent. För katt är ökningen nästan 80 procent. Även antalet veterinärbesök har ökat, men inte i samma takt som priserna. En del av förklaringen är en förändrad syn på våra djur. 9 av 10 svenskar instämmer i att husdjur är att betrakta som familjemedlemmar, enligt en ny undersökning av Verian.

Sveland Djurförsäkringar har i en ny rapport analyserat kunddata från de senaste fem åren. Slutsatsen bekräftar vad många djurägare redan vet: veterinärvården har blivit mycket dyrare. Priset per besök har ökat med 51 procent för hundar, 79 procent för katter och 14 procent för hästar. Besöksfrekvensen har också ökat men inte i samma takt, katter sticker ut med 43 procent fler besök, följt av hundar med 27 procent och hästar med en procent.

Utvecklingen ligger i linje med Konkurrensverkets utredning om bristande pristransparens inom veterinärvården som pekar på att djurägare i dag har svårt att i förväg förstå och jämföra kostnader för vård.

– Djurägare tvingas bära en orimlig kostnadsutveckling. Att vi går oftare till veterinären beror mångt och mycket på förändrat beteende och ökad oro för våra djur. Men prisexplosionen går inte att förklara enbart med det eller med veterinärvårdens utveckling. Det handlar om en osund prissättning, säger Linda Kreutz, vd för Sveland Djurförsäkringar.

En majoritet av svenskarna instämmer i att kostnaderna ökat

Kostnadsutvecklingen märks inte bara bland landets djurägare, utan det är en allmän uppfattning. I en undersökning som Verian* gjort på uppdrag av Sveland instämmer en majoritet av svenskarna (61 procent) i att kostnader, som veterinärvård, har ökat de senaste åren för hund och katt. Nio av tio instämmer även i att hundar och katter är att betrakta som familjemedlemmar.

Otrygghet skapar tryck på vården

I Svelands rapport har dessutom 4 500 djurägare fått ge sin bild av kostnadsutvecklingen. Många bekräftar vad dataanalysen visar: man söker vård även vid lindrigare symtom av oro att tillståndet ska förvärras. De högsta veterinärnotorna uppstår inte heller vid komplicerade diagnoser, utan när vanliga händelser eskalerar – hunden har ätit något den inte borde och behöver akut kirurgi och intensivvård.

– Man söker vård för att det uppfattas som den enda vägen till rådgivning och trygghet. Hellre en gång för mycket än att missa något allvarligt. Men det driver paradoxalt nog på utvecklingen. Som bransch måste vi vägleda till rätt insatser, skapa hållbar prissättning och öka pristransparensen. Kärleken till djuret ska inte behöva vägas mot plånboken, säger Linda Kreutz.

Om rapporten:

Rapporten Djurägandet 2026 belyser utvecklingen inom svensk djursjukvård med fokus på hur vårdmönster och kostnader påverkar ägare av hund, katt och häst. Genom att kombinera interna skadedata med omfattande externa undersökningar ger rapporten en unik inblick i djurägarnas ekonomiska och praktiska förutsättningar i ett föränderligt vårdlandskap.

Så har rapporten gjorts

Materialet bygger på en sammanvägning av statistik och attitydundersökningar genomförda mellan hösten 2025 och januari 2026:

• Analys av Svelands skadedatabas för hund, katt och häst 2020–2025. Analysen genomfördes under hösten 2025 och i januari 2026.
• Kundundersökning med 4 500 respondenter genomförd i december 2025.
• Undersökning riktad till uppfödare med 278 respondenter.

*Undersökningen om kostnader för sällskapsdjur är gjord av Verian på uppdrag av Sveland Djurförsäkringar.
Metod: Webbenkät via riksrepresentativa Sifopanelen

Målgrupp: Slumpmässigt urval bland allmänheten, 18–84 år

Antal intervjuer: 1016

Fältperiod: 2026-01-19–2026-01-22

Utvalda fakta:

Antal veterinärbesök har ökat och priset per besök
Hund: +27 % fler besök, +51 % högre kostnad per besök

Katt: +43 % fler besök, +79 % högre kostnad per besök

Häst: +1 % fler besök, +14 % högre kostnad per besök

Dyraste medelkostnaderna per vårdtillfälle
De dyraste diagnoserna för hund:
Främmande kropp i mage/tarm 43 000 kr, pyometra 37 000 kr, dystoki 36 000 kr.

De dyraste diagnoserna för katt:
Främmande kropp i mage/tarm 39 000 kr, urinstopp 35 000 kr, dystoki 33 000 kr.

De dyraste diagnoserna för häst:
Kolik 12 000 kr, sårskador i hud 9 000 kr, hälta 7 000 kr.

De extrema “skräcknotorna”
De dyraste kvittona för hund:
Traumatisk leverruptur 205 000 kr, lungkollaps 181 000 kr, hjärtklaffinfektion 174 000 kr.

De dyraste kvittona för katt:
Infektion i brösthålan 180 000 kr, njurinflammation 151 000 kr, låga blodplättar 137 000 kr.

De dyraste kvittona för häst:
Fölsepsis 254 000 kr, senruptur 249 000 kr, kirurgisk kolik 248 000 kr.

Rådgivning minskar onödiga veterinärbesök
87% uppger att de har undvikit onödiga vårdkostnader.

45% har kunnat vårda sitt djur i hemmet efter rådgivning.

Så mycket kostar ett djur per år enligt djurägarnas egna uppskattningar
Hund: 19 000 kr.
Katt: 12 000 kr.
Häst: 73 000 kr.

Tidsbrist bakom våg av omplaceringar
52 % av uppfödarna ser en markant ökning av omplaceringar.

Endast 5 % av omplaceringarna uppges bero på ekonomi.

40 % beror på att ägaren underskattat ansvaret eller tidsåtgången.